Memphis och Radical design var en antidesignrörelse med ursprung i Milano som såg dagens ljus under tidigt 1980-tal. Den erkända formgivaren Ettore Sottsas som en av upphovsmännen, skulle fyllt 100 år i september. Sottsas firades hos bland annat The Metropolitan Museum i New York med en utställning och hos Alessi, där han gjorde många klassiska produkter för det dukade bordet. Memphis designen har fått ett nytt intresse och uppvaknande under de senaste åren och är i dag en färgstark och lekfull stil med grafiska mönster i starka färger.
Nyligen upptäckte jag den extremt färgstarke mexikanske arkitekten Luis Barrágan, (1902 – 1988) (bilden ovan) Han var en modernist, men inte minimalist, verksam på 1930-talet, som varit lite bortglömd och vars kvarlåtenskap fanns i ett bankvalv i Schweiz, tills Vitra Design Museum ställde ut hans verk retrospektivt och släktingar lyckades etablera en stiftelse. Visserligen var han inspirerad av Le Corbusier, men hade helt sin egen färgpalett. Han studio i Mexico City är ett museum som går att besöka efter avtalad tid. Underbart med chocking pink och gult! Hur märkligt är det inte när jag letar inspiration och hittar bland mina favoriter, att de har ungefär samma inspirationskällor. Som Camille Walala, i hennes Instagramflöde ser jag att hon besökt ett av Barrágans byggnader.
Kartells hyllning till Ettore Sottsas.
Galerie Down Town i Paris firade Ettore Sottsas med en möbelutställning.
Camille Walala är en textildesigner som jag träffade på första gången i London för två år sedan. Läs här vad jag skrev om det. Här är en av hennes handmålade muralmålningar. Numera har hon uppdrag för allt från Converse till Natuzzi och ställer ut över hela världen. Hon är helt fantastisk med sin färgpalett och mönster!
I Frankrike blev jag förtjust i betongplattor hos Carocim, för eeeevigheter sedan. (minst 25 år) och i september var jag för första gången i deras showroom utanför Aix. Mycket känns lite daterat och passar bäst i sitt Medelhavssammanhang, och jag gillar att det vidareutvecklar sitt koncept med gjutna betongplattor. Dvs. de använder en gammal hantverksteknik som har färgpigment genom hela plattan, mönstret är outslitligt.
Mera Carocim i lite Memphistolkning.
Och ett par fina soffor på flygplatesen Charles de Gaulle.
Camille Walalas kakelinstallationer i London under LDF London Design Festival i Clerkenwell.
En liten festblåsa av filt, med Memphiskänsla, Missoni.
Mina absoluta klinkersfavoriter är dessa från Dark Room i husbåten som de hade inrett tillsammans med Bert & May.
Bert & May jobbar med textil, kakel, klinkers, kök och badrum, en dröm.
Lika grafiskt och snyggt som glasen On the rock av Lee Broom.
Foto:Pressbilder och Camilla Julner