Med Viola Gråstens tapet dök en massa barndomsminnen upp

Min farmor var en stor beundrare av Viola Gråsten, kvinnan med det vackra namnet, som jag ofta fick höra när jag växte upp. Både min farmor Valborg och mormor Dolores var båda beundrare av hennes formgivning. I veckan som gick hade jag lite tappat sugen på vad jag håller på med, min blogg och alltings mening. Jag tänker på bombattentaten i Istanbul, Bryssel och nu senast i Lahore. Attentaten mot vår västerländska demokrati, och allt det som vi tror på och lever för, det kändes rätt meningslöst att skriva om inredning.

BT_SDII_Romans_Kitchen_CloseUp1CJ

Så fick jag en tapetrulle i min hand, just så banalt var det. Jag har en duk som jag fått av min farmor, svarta tecknade blad på en vit botten, just samma blad på tapeten Amorina och Romans. Denna koppling bakåt, som blivit en del av mitt minne av farmor och en designtradition för många. Något som kommer att skapa nya minnen för kommande generationer, det betyder något som jag inte kan sätta fingret på. Men det känns viktigt och rätt igen. Det handlar inte om verklighetsflykt, det handlar om att skapa personliga hem, som kanske också berättar en historia. Vår historia med rätten till våra liv, med yttrandefrihet och allas lika värde.

BT_SDII_Amorina_Fireplace_CloseUp1CJ

Borås Tapeter lanserade kollektionen Scandinavian Designers II, därifrån kom mitt designminne upp. Kollektionen som kommer i samband med hundraårsfirandet av Stig Lindbergs födelse och en handfull andra 1960-tals formgivare som Arne Jacobsen, Jobs och Viola Gråsten. Alla fanns med i min farmors och farmars hem på ett eller annat sätt. De flyttade många gånger och de hade sommarställen dit alla var varmt välkomna. Valborg älskade vackra saker och såg det sköna och goda i allt och alla och spred det generöst omkring sig.

BT_SDII_Pottery_WorkspaceCJ

Både Viola Gråsten och Stig Lindberg fanns representerade på NK från slutet av 1940-talet och kom att förnya NKs textilutbud med sina moderna klassiska mönster som passar fint i våra hem ännu i dag.

BT_SDII_Poem_dAmour_Bedroom_CloseUp1CJ

En gång som tonåring satt jag på ett tåg och pratade med en äldre dam. Jag uttryckte min hänförelse för den vackra solnedgången utanför fönstret och kallade det för en riktig farmor-solnedgång. Damen frågade om hon möjligen hette Valle och ja, det var ju så hon kallades, min skönhetsälskande farmor.

Foton, porträttbild min farmor Valborg. Tapetbilder Romans och Amorina, Viola Gråsten. Potters och Poeme d’amour- Stig Lidberg i Borås Tapeters Scandinavian Designers II.

 

Comments 6

    1. Post
      Author

      Tack Emma.Ja det är underliga tider vi lever i och vi behöver kanske alla en farmors trygghet att vila i?

    1. Post
      Author
  1. Post
    Author
  2. Post
    Author

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *