Lyckan att komma till John’s Place

När jag blev Grillbitch No:1, eller i alla fall en riktig Spice Girl.

Det var en stormig och mörk söndagskväll när vi Designbloggare styrde mot Apelviken och mysigaste lilla krogen John’s Place på stranden i utkanten av Varberg. Vågorna slog höga fast det kunde man nästan inte se i mörkret. På sommaren är här fullt av alla tänkbara vattensportare och det naturliga tillhållet är den charmiga strandkrogen som funnits här sedan 1970.

Vi ringer på dörren, krogen är söndagsstängd och ägarinnan Dorthe Florin tar emot oss, med öppna armar. Hon har ordnat så att vi kan äta här i kväll i lugn och ro . Jag älskar att vara i både butiker och krogar när det är stängt, och att bara få vara här i den härliga miljön, är en ren fröjd.

Jag tror att det är såhär det är i Hamptons, jag har aldrig varit där, men så här måste det vara. Dorthe berättar att ursprungligen var här en enkel strandkiosk som drevs av en passionerad havsälskande engelsman och genom åren har man byggt ut och till minst 18 gånger. All mat grillas och är alltid efter säsongens utbud. Alla Varbergsbor verkar ha en relation till John’s place och man åker ända från Göteborg för att äta här.

Härliga Dorthe berättar generöst om sitt liv som hon älskar, att driva och utveckla krogen med nya projekt och idéer. Till exempel har hon gjort ett eget kryddsortiment, som hon har engagerat de äldre i personalstyrkan till, de som jobbat i många år och kanske inte orkar jobba långa kvällspass längre. De plockar, torkar och packar kryddblandningarna som förpackas i snygga burkar innan de säljs on line och på restaurangen med andra fina tillbehör.

Handkrämen och tvålen har hon gjort med L:a Bruket med fina råvaror, siluettbilden är Dorthe själv som 14-åring. Nu hade hon låtit förbereda en kalasmiddag för oss, men som vi skulle laga till själva. Ett gäng med Annette och Jimmy fick börja med förrätten, löjrom på brioche och pulled beef.

Jag skulle tillsammans med Martin och Stefan göra John’s paradrätt, den berömda lammfilén som jag fick höra om redan inne i Varberg av vår chaufför. -Camilla, du kan väl göra salladen, tyckte Stefan. Men det hade jag inte alls lust med, jag tycker mycket om att jobba i team och matlagning är ett utmärkt sätt att lära känna varandra på och jag föreslog att salladen kunde han gärna göra själv. Stefan verkade inte vara jättepigg på att laga något överhuvudtaget, men han valde att gå utanför sin bekvämlighetszon och salladen blev jättegod. Jag skulle få grilla och insåg att jag aldrig varit en Grillbitch. Äntligen!

Här ligger 24 stycken fina lammfiléer och väntar på sitt öde. Rikligt strödda med de egna kryddorna och lite oljemarinad.

Glöden var perfekt och det var bara att sätta igång grillningen av de små lammen, och se till att de inte blev för välstekta.

Stefans goda fänkålssallad med rödbeta och fetaost tar form.

Martin som fixade fina torsken till vegosarna var mitt stora stöd.

Allt smakade underbart med ett gott vin och sen tog dessertmästarna vid, men då var jag så nöjd och glad att jag glömde ta bilder. Härligt sällskap av vår senaste bloggkollega Hannas Gröna Rum, Anna spanar smått och Annikas ärliga, och om du kikar in på Kärolines blogg får du höra vem som sjöng till den goda desserten.

Och Stinas trådar med sound track till kvällen finner du en bit ner i hennes bloggpost här!

Tack Dorthe för en oförglömlig och generös kväll. Jag lovar att jag kommer tillbaka i sommar, men då kanske grillen är upptagen!?

Foto: Ulrik Nordestgaard, Jimmy Schönning, Annette Erikson och Camilla Julner.